Projektet har fått anslag från Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration enligt bidragsavtal nr #607798

Förberedelsefasen
I Nederländerna

I Nederländerna baserades FÖRSÖKET på erfarenheter och lärdomar från de första två DRIVER+-FÖRSÖKEN vilket gjorde förberedelserna mer effektiva. Dessutom hade Trial Guidance Methodology (TGM) vid det här laget mognat såpass att den kunde användas som en mycket bra grund för planeringen.

Mål
Detta DRIVER+-försök fokuserade på ett översvämningsscenario och simulerade en brusten sluss till följd av svåra väderförhållanden. Detta resulterade i översvämning av stora delar av stadskärnan i Haag, med skador på infrastruktur och fara för en stor del av stadens invånare. Bland kaskadeffekterna fanns strömavbrott och översvämmade vägar och järnvägar vilket påverkade invånarna i dessa områden. Målet med detta försök med table top-simulering var att förbättra krishanteringsförmågan genom att identifiera lösningar som åtgärdar tänkbara brister i resursplaneringen för insatser vid storskaliga och långvariga kriser, förmågan att utbyta krisrelaterad information mellan olika myndigheter och organisationer liksom planeringen och hanteringen av storskaliga evakueringar av invånare i tätorter.

Förmågegap


De tre identifierade förmågegapen var:

  • Begränsningar i resursplaneringen (kvalificerad personal och utrustning) för insatser vid storskaliga och långvariga kriser
  • Bristande förmåga att utbyta krisrelaterad information bland myndigheter och organisationer (även kallat interoperabilitet) och
  • Bristande planering och hantering av bieffekterna av storskalig evakuering av invånare i tätorter.

Forskningsfråga
Tre forskningsfrågor, som var och en syftade på ett förmågegap, identifierades genom en iterativ process mellan utövare, lösningsleverantörer och ledningsteamet för försöket.

  • Hur kan simuleringsverktyg förbättra resursplaneringen vid storskaliga och långvariga katastrofinsatser?
  • Hur kan ett nätbaserat datautbyte förbättra informationsutbytet mellan de relevanta parterna och på så sätt förbättra en delad lägesbild?
  • Hur kan simuleringsverktyg stödja planeringen och hanteringen av storskalig evakuering med hänsyn till trafikinformation i realtid?

Datainsamlingsplan
Datainsamlingsplanen utgör grunden för den tredimensionella utvärderingen av lösningarna i de försöksaktiviteter (inklusive försök, krishantering och lösningar) som utfördes med hjälp av Trial Guidance Methodology. För försöksdimensionen användes samma uppsättning fördefinierade nyckeltal som i alla andra försök. För att utvärdera resultatet i försöksdimensionen utformades en enkät för alla inblandade i försök 3 (försökskommittén och personal, deltagare, observatörer och lösningsleverantörer). Data för lösningsdimensionen samlades in på två sätt, båda med hjälp av OST:

  1. För varje lösning fanns det – per scenariodel – en särskild enkät om användningen av lösningen i just delen av försöket.
  2. Checklistor skapades för varje användargrupp (exempelvis för åtgärdscentret "Vattenmyndighet") så att observatörerna specifikt kunde spåra användningen av lösningen för särskilda uppgifter. Dessutom observerade så kallade ”vandrande observatörer” interaktionerna mellan olika utövargrupper som lämnade utdata till varandra när lösningen användes (t.ex. när åtgärdscentret "Vattenmyndigheten" skickade information till åtgärdscentret Polisen).

Förutom enkäterna bevakades och lagrades även den digitala kommunikationen mellan olika åtgärdscentra och lösningarna. För krishanteringsdimensionen formulerades tilldelade uppgifter och förväntade åtgärder för utövargrupperna under försöket. Utifrån dessa uppgiftstilldelningar formulerades checklistor som varje observatör skulle använda för att observera beteenden, t.ex. de muntliga slutsatserna från utövarna när de utförde uppgifterna.

För samtliga tre dimensioner hölls korta debriefings eller redogörelser av det första intrycket för att samla in feedback om frågor som kunde vara relevanta för försöket. Observatörerna höll ett möte direkt efter varje scenariodel medan utövarna och den tekniska personalen möttes vid slutet av varje dag.

Utvärdering
I enlighet med TGM delades utvärderingen upp på tre huvudämnen: försök, lösning och krishantering. För varje del samlades ett antal relevanta nyckeltal in och analyserades. Ett grundläggande scenario utan de nya lösningarna diskuterades och dokumenterades i intervjuer med användarna. Efteråt spelades innovationsscenariot upp med lösningarna för att bedöma skillnaderna och se vilken skillnad lösningarna kunde göra.

Scenario
En nordvästlig storm över Nordsjön väntades nå den holländska kusten om två dagar. När den kom gjorde högvatten och dåligt väder att slussen i Scheveningen gick sönder och fördämningarna hotades. Till följd av detta översvämmades tre viktiga regioner av Haag. Kaskadeffekter i form av översvämningar hotade kritisk infrastruktur. Ett strömavbrott ledde snabbt till brist på dricksvatten och att uppvärmningssystem slutade fungera. Eftersom infrastrukturen svämmades över, täcktes av skräp eller skadades påverkades transportsystemet kraftigt eller stannade upp helt. För att hålla antalet dödsfall så lågt som möjligt måste man organisera en snabb och effektiv evakuering av invånarna före, under och efter katastrofen. SRH samarbetade med andra intressenter som vattenmyndigheten, kraftbolagen och leverantörer av kommunikation. Det scenario som spelades upp under försöket täckte hotfasen innan översvämningen liksom effektfasen efter översvämningen och delades upp i fyra olika block: 1) kaskadeffekter (hotfasen), 2) evakuering (hotfasen), 3) skadebedömning (effektfasen), 4) skadekontroll (effektfasen).

Utvalda lösningar
25 ansökningar togs ursprungligen emot som svar på en kallelse. Efter en noggrann urvalsprocess, personliga möten och försöksrepetitioner valdes fem innovativa krishanteringslösningar ut baserat på hur väl de skulle kunna överbrygga en serie förmågegap som utövarna hade identifierat tidigt under projektet. Lösningarna var:

  1. 3Di är en interaktiv vattensimuleringsmodell som kan användas av krishanterare för att bygga en gemensam bild av enöversvämningsdynamik och som möjliggör en snabb beräkning av de avhjälpande åtgärdernas effekter.
  2. SIM-CI används för att visualisera översvämningshändelsen och dess kaskadeffekter på kritisk infrastruktur i Haag med hjälp av en digital tvillingstad. Med hjälp av simuleringen kan krishanterare se hur vattnet sprider sig genom områden, inklusive byggnader och kritisk infrastruktur som vägar och el- och telenät.
  3. CrisisSuite är ett onlineprogram för krishantering som organisationer kan använda för att lyckas med informationshanteringen under en kris. CrisisSuite stödjer kristeamens nätbaserade arbetsmetoder genom att skapa en allmän bild av krisen och dela den horisontellt och vertikalt med övriga team i krisorganisationen.
  4. Airborne and Terrestrial Situational Awareness Tillhandahåller tillförlitlig trafikinformation, prognoser och visualisering baserat på olika trafikdatakällor (t.ex. satellit-/flygbilder) och ger även råd om lämpliga rutter med hänsyn till den nuvarande trafik- och krissituationen (t.ex. översvämmade områden). Satellit-/flygbaserad 2D- och 3D-information ges också.
  5. HumLogSim är en plattform för resultatutvärdering som ger stöd till logistikprocesser inom krishantering. Bland funktionerna finns stöd för strategisk planering liksom för taktiskt och driftsmässigt beslutsfattande genom att utvärdera och jämföra nätverksprestandan under givna situationer och vid realistiska krishanteringsåtgärder.