TDen andra delen av förberedelsefasen utgörs av sexstegsmetoden. Efter att noga ha tänkt igenom sammanhangen för förmågegapet eller förmågegapen – steg noll – är man nu redo att börja utforma försök.
Återigen är utgångspunkten att alla inblandade ska ha samma förståelse av vad man vill åstadkomma: försöksmålet. Det här är ett mycket viktigt steg eftersom det är försöksmålet eller -målen som visar vägen framåt. Specifik information ges på följande sidor.
Utifrån denna kommer ni också att formulera forskningsfrågor. Målet med att formulera en forskningsfråga är ju att den ökar motivationen att hitta ett svar. Genom att formulera en eller flera forskningsfrågor gör man det också tydligt för alla att det inte bara handlar om att prova en ny ”leksak” och att bara ”ta reda på om folk gillar den eller inte”. Målet är att utvärdera potentiellt innovativa lösningar som ska eller kan skapa positiv förändring för organisationen.
Eftersom man siktar på att göra en strukturerad utvärdering som resulterar i konkreta data som bevisar om en ny lösning verkligen överbryggar förmågegapet måste man tänka igenom dessa data. Vad exakt behöver man mäta? Vilket nyckeltal är det som kan bli omvälvande för er? Kommer allt att bli bättre om man höjer eller sänker det? Allt detta ska fastställas i en datainsamlingsplan.
Man behöver vara tydlig med hur dessa data ska samlas in. Det är upp till er själva att bestämma det och skriva ner det som en del av utvärderingsmetoden. Är det någonting som kan mätas med hjälp av Test-bed Technical Infrastructure? Kan det observeras och fångas upp genom en enkät?
När man vet vad man ska mäta och hur, vet man också vilka specifika situationer man måste skapa för att förmågegapet ska utlösas. Man känner till alla roller som är inblandade, deras aktiviteter och vilken information som utbyts. Baserat på denna information kan man skapa ett särskilt försöksscenario där alla nödvändiga beteenden där förmågegapet synliggörs utlöses på ett sätt som medger att den nya sociotekniska lösningen och relaterade mätningar kan tillämpas.
Till sist vet man vad som behövs, och kan välja en lösning som inte bara har potential för att överbrygga förmågegapet utan också kan bevisa hur och i vilken utsträckning den kan göra det. Det går nu att fatta ett informerat beslut vid det möte där lösningen demonstreras och väljs.
Ovan beskrivna process är iterativ. Varje gång den tillgängliga informationen ändras kan det hända att övriga delar av den här cykeln också behöver ändras. Om man till exempel har valt en viss lösning måste man uppdatera datainsamlingsplanen för att spegla den aktuella lösningens särskilda egenskaper.