Förberedelsefasen i Polen
I det här exemplet ges en sammanfattning av förberedelsefasen under DET första DRIVER+FÖRSÖKET, som hölls i Polen. Exemplet demonstrerar förberedelsefasens sexstegsmetod med utgångspunkt I ett av MÅLEN FÖR FÖRSÖKET och följer ett FÖRMÅGEGAP och en forskningsfråga. Därför presenteras även de senare stegen med att formulera datainsamlings- och utvärderingsplanerna, formulera scenariot och välja lösning med DETTA MER BEGRÄNSADE FOKUS som illustration.
Mål
Det övergripande målet var att simulera samordnade insatser på lokal, regional, nationell och internationell nivå i syfte att motverka katastrofeffekter och pröva hur väl de utvalda lösningarna fungerade när de tillämpades på nuvarande förmågegap i krishanteringen. Det relevanta delmålet i det här exemplet var att på ett mer effektivt sätt identifiera behov för personer som är instängda i byggnader i området för kemikalieutsläppet genom att:
- På kortare tid visa/peka på kartan var de behövande boende befinner sig.
- Mer exakt identifiera typen av behov.
Förmågegap
Ett av de identifierade förmågegapen var otillräcklig hantering av resurser (personal, maskinvara m.m.) under räddningsinsatser med flera intressenter som sträcker sig över en lång tid.
Forskningsfråga
En forskningsfråga formulerades specifikt för ovannämnda förmågegap. Förmågegapsspecifik forskningsfråga: Hur kan resurshantering över gränser stödjas genom sociotekniska lösningar vid långsiktiga räddningsaktioner med flera intressenter? Tillsammans med forskningsfrågan formulerades ett antagande, som skulle bedömas genom datainsamlings- och utvärderingsplanerna. Att göra ett sådant antagande är inte obligatoriskt enligt metodiken, men det kan vara till hjälp som vägledning för vidare åtgärder.
Datainsamlingsplan
Försöket genomfördes som en simulering i table top-miljö och ett fältexperiment, vilket motiverade användning av särskilda observatörer som registrerade och dokumenterade åtgärderna. För att utvärdera den här delen av försöket samlades nedanstående data in och observatörerna fyllde i utvärderingsenkäter och försökte registrera tidsperioder för driftsmässiga beslut (från att data samlades in under drönarflygningen och till slutet av räkningen eller mätningen).
Utvärderingsenkäter för de tre dimensionerna (krishantering, försök och lösning) fylldes i av
Aktörer: gav feedback (data) om kvaliteten på försöksuppställningen liksom om lösningens användbarhet, innovationshöjd, användarvänlighet och andra aspekter.
Observatörer: gav feedback (data) om observerade organisatoriska utmaningar för genomförandet av försöket, externa begränsningar som kunde påverka försöksresultatet.
Förutom övergripande poäng för tillfredsställelse och användbarhet från enkäterna har ytterligare nyckeltal definierats för att bedöma den potentiella förbättring av krishanteringen som kan åstadkommas genom att tillämpa de nya lösningarna.
Nyckeltal 1 – Antalet identifierade behov totalt baserat på de färgade flaggorna.
Nyckeltal 2 – Tid för beslutsfattande.
Nyckeltal 3 – Typer av identifierade behov baserat på korrekt identifiering av de färgade flaggorna.
Nyckeltal 4 –Behovens placering.
Utvärdering
För att kunna bedöma en eventuell påverkan har flera sessioner genomförts för att jämföra ordinarie hantering enligt baslinjen med de innovativa lösningarna enligt innovationslinjen. På så sätt kunde man jämföra sessionerna. De sammantagna observationerna stödjer utvärderingen av resultatet utifrån det specifika försöksgenomförandet med hänsyn till svårigheter och begränsningar samt de tre utvärderingsdimensionerna krishantering, försök och lösning.
Planerat scenario
I försöksscenariot ingår ett stort utsläpp av flytande giftiga ämnen till följd av bristande underhåll vid en reservoar för uppsamling av kemiskt avfall. På grund av ett ventilfel går det inte att stänga av de pumpar som pumpar ut det kemiska avfallet i reservoaren. Därmed sker ett hastigt inflöde av betydande mängder vätska – en gyttjeliknande giftig kemikalie – till uppsamlingsreservoaren. Reservoarens fördämningar är försvagade eftersom det har regnat under flera dagar. Det ökade trycket leder till att fördämningarna brister.
Utvalda lösningar
Drönarkartläggning – lösningen gör det möjligt att snabbt generera ortofotokartor enligt de bilder som tas av en drönare (RPAS) som räddnings- eller krishanteringsaktörerna har tillgång till. De resulterande kartorna kan visas och analyseras i särskilda geoportaler eller andra GIS-miljöer som redan används av aktörerna. Ytterligare en produkt var en 3D-modell över terrängen, för att bättre och mer intuitivt kunna förstå det område som var av intresse.
