Projektet har fått anslag från Europeiska unionens sjunde ramprogram för forskning, teknisk utveckling och demonstration enligt bidragsavtal nr #607798

Förberedelsefasen
i Frankrike

DET andra FÖRSÖKET som organiserades inom DRIVER+-projektet syftade till att validera projektets trial Guidance Methodology samtidigt som de första lärdomarna från FÖRSÖKET i Polen tillämpades. DETTA FÖRSÖK handlade om en annan typ av risk (skogsbrand) och avsåg att överbrygga andra FÖRMÅGEGAP med hjälp av andra lösningar. Det huvudsakliga syftet med FÖRSÖKET i Frankrike var att åstadkomma bättre samarbete och samordning mellan olika organisationer.

Försökskontext
Försöket i Frankrike handlade om en skogsbrand i södra Frankrike. Förutom eldens spridning var man tvungen att ta hänsyn till att branden hotade en SEVESO-anläggning och att en massolycka hade inträffat vid en campingplats i närheten. De huvudsakliga inblandade organisationerna var därför räddningstjänst, miljömyndigheter och övriga blåljusaktörer.

Mål
Målet med uppdraget i försöksscenariot var att trycka tillbaka en skogsbrand samtidigt som man skyddade människor, egendom, infrastruktur och miljö. Andra försöksmål var att utvärdera effekterna av de valda lösningarna inom uppdragets ramar och att identifiera faktorer som påverkade distributionen och användningen av lösningarna.

Förmågegap
Bland de identifierade förmågegapen fanns brister i förmågan att utbyta krisrelaterad information mellan myndigheter och organisationer och att skapa en gemensam förståelse av den utbytta informationen bland alla aktörer som deltog i insatserna.

Forskningsfråga
För att överbrygga förmågegapet formulerades följande specifika forskningsfråga: Hur kan man i realtid förbättra och upprätthålla en delad lägesbild genom att stödja utbytet av krisrelaterad information bland myndigheter och organisationer? Denna breda fråga delades sedan upp i fyra smalare och mer detaljerade underordnade forskningsfrågor:

  • Hur kan relevant information delas mellan aktörerna samtidigt som man undviker att överbelasta dem med information?
  • Hur kan sociotekniska lösningar förbättra kvaliteten på den information som utbyts?
  • Kan sociotekniska lösningar göra den information som utbyts mellan de olika inblandade aktörerna lättare att förstå, trots aktörernas olika bakgrunder (verksamhetsområde, kultur, språk osv.)?
  • Kan dessa lösningar spara tid vid utbyte av information mellan olika myndigheter?

Datainsamlingsplan
För att kunna besvara dessa mer detaljerade frågor definierades en stor uppsättning datakällor. Dessa omfattade:

  • Sakinformation som försöksägaren samlade in under försöket.
  • Loggar från Test-bed Technical Infrastructure (inklusive informationsutbyten som involverade de innovativa lösningarna och simulatorerna).
  • Loggar och andra typer av data (bilder) från de innovativa och de ordinarie lösningarna.
  • Observationsformulär som fylldes i av observatörerna under försöket, efter varje session.
  • Deltagarenkäter som fylldes i av alla deltagare direkt efter försöket.
  • Lösningsenkäter som fylldes i av användarna direkt efter försöket.
  • Efterutfrågning av användarna (hanterades av försöks-ägaren).
  • Efterutfrågning av observatörerna (hanterades av observatörernas utbildningschefer).
  • Enkäter och observationsformulär för att få fram såväl kvalitativa data (rutor för fria kommentarer) som kvantitativa data (genom Likertskalor).

Utvärderingsplan
Nyckeltalen för utvärderingen definierades genom en strategi i två kompletterande delar. Ett antal relevanta nyckeltal hämtades från den internationella standarden ISO 9241-11:

  • Användbarhet (kan användarna genomföra uppgifterna/uppnå målet med produkten, dvs. göra det som de vill göra?)
  • Affektivitet (kan användarna utföra uppgifterna fortare med hjälp av produkten?)
  • Tillfredsställelse (uppfyller produkten användarnas krav?)
  • Inlärning (krävs det att användarna genomgår en lång inlärningsprocess för att kunna använda lösningen effektivt?)

Dessutom utvärderades varje prövad lösningsfunktion för tillgänglighet, relevans och mognad enligt DRIVER+-taxonomin.

Scenario
Det övergripande försöksscenariot var en stor skogsbrand i sydöstra Frankrike med kaskadeffekter för en kemikalieanläggning (strömavbrott på grund av att branden spred sig) och för liv och hälsa (en campingplats med turister hotades av branden och av att människor inte följde säkerhetsråden utan lämnade campingplatsen till fots). Det sistnämnda elementet introducerades för att ta hänsyn till förmågegapet i krishanteringsförmågan i fråga om samarbete mellan räddningstjänst och ambulans baserat på de erfarenheter man nyligen haft i Portugal (2017) och Grekland (2018) vid skogsbränder med dödsoffer.

Utvalda lösningar
Bland de lösningar som valdes ut för försöket fanns CrisisSuite, som innehåller en centraliserad plattform för datautbyte med uppföljning av uppdrag för alla organisationer (definition av uppgifter och hantering av uppdragsförlopp), en gemensam loggningsmiljö och automatiserad framtagning av lägesrapporter enligt uppföljning av uppdrag och loggar