FÖRBEREDELSER

Genom att formulera ett mål enligt SMART-principen har man definierat VAD man vill uppnå eller utreda med försöket. Nu gäller det att formulera forskningsfrågor som fångar upp det man vill ta reda på genom försöket.

 
Målet med det här steget är att hitta rätt kombination av forskningsmetoder och tekniker för dataanalys, med försökskontexten i åtanke.

Forskningsmålet eller -målen kan hittills ha känts lite allmänt hållna, men nu kan man gå in på detaljer. Om man t.ex. är intresserad av ett problem inom kommunikation mellan olika nivåer vid en brand under byggnadsarbete kan man nu göra en djupdykning i problemet genom att identifiera det underliggande förmågegapet: Är det ett anslutningsproblem? Använder man olika språk (fraser eller ord)? Genom en interaktiv diskussion med aktörerna formuleras frågor naturligt. Detta hjälper er att identifiera vilka data som måste samlas in. Frågan NÄR? innebär till exempel att man måste mäta tid. Frågan HUR? kanske leder till fokuserad observation i kombination med data som loggas genom Test-bed Technical Infrastructure.  

Formuleringen kan också hjälpa er att välja vilka funktioner ni faktiskt söker hos en innovativ lösning. Till exempel: Behövs en förstärkare, en ordlista eller någonting helt annat?

Här är en lista över kriterier för formulering av en bra forskningsfråga:

1. Ska vara en fråga
2. Ska handla om ett bestämt förmågegap i försöket
3. Ska täcka de tre försöksdimensionerna:

• Försöksdimensionen
• Aktörsdimensionen
• Lösningsdimensionen

1. Får inte vara scenariodrivet
2. Ska kunna besvaras och mätas genom försöket
3. Ska kunna förstås och godkännas av samtliga intressenter i försöket
4. Scenariot och utvärderingen är direkt kopplade till forskningsfrågan
5. Kan organiseras som en hierarkisk struktur i flera nivåer
6. Är enkelt formulerad (men kanske inte alltid lätt att besvara)